Hälsoeffekter

Höga nivåer av luftföroreningar påverkar människors hälsa negativt på både kort och lång sikt. Vissa av oss är känsligare för luftföroreningar än andra. Det gäller till exempel dig som är äldre med hjärt- och kärlsjukdomar eller med luftrörs- och astmabesvär. Även barn är är mer utsatta när det kommer till luftföroreningar då de växer och utvecklas, har högre andningsfrekvens och har svårare att aktivt välja att undvika vissa miljöer.

Det finns ett samband mellan sjuklighet och kvävedioxid i luften. Kvävedioxid försämrar lungfunktionen och kan förvärra astma- och allergireaktioner. Kvävedioxider bidrar även till bildning av marknära ozon.

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Umeå

Fordonstrafiken är den dominerande källan till luftföroreningarna i Umeå. Dygnsmätningarna vid Västra Esplanaden visar tydligt på sambandet mellan mängden trafik och halten kvävedioxid, med de högsta halterna under morgonrusningen och på eftermiddagen.

Den långsiktiga trenden för kvävedioxid vid Västra Esplanaden är att halterna av luftföroreningar minskar. Genomsnittet från 2012 och framåt visar på en tydligt lägre nivå än för de fem åren dessförinnan. Dock överskrids ändå miljökvalitets- normerna för kvävedioxid. Det handlar om att antalet dygn respektive timmar med värden över normnivån fortfarande är för många. Även på andra håll i centrala Umeå har halter över miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppmätts. Halterna av kvävedioxid är högst under vinterhalvåret.

I Umeå är partikelhalterna numera oftast ganska låga tack vare dammbindningsåtgärder på bland annat Västra Esplanaden under de perioder på året då problem med höga halter brukar uppkomma. Sedan 2014 har halterna legat långt under miljökvalitetsnormerna. Normalt överskrids numera normen bara för någon enstaka dag, oftast under våren. Endast någon enstaka dag under våren uppmäts numera högre halter. Högsta halterna av partiklar uppmäts på våren i samband med snösmältningen. På våren torkar vägbanorna upp och de partiklar som samlats under vintern frigörs. Dubbdäck är den faktor som har störst inverkan på partikelhalten i Umeå.

Med utgångspunkt från internationell forskning och studier där Umeå deltagit råder ingen tvekan om att Umebornas hälsa påverkas negativt av luftföroreningar. Luftföroreningar är ett folkhälsoproblem varför luftförbättrande åtgärder bör beaktas i planering och projektering.

Umeåbornas livslängd påverkas av luftföroreningarna. Om vi lyckas sänka halten kvävedioxid med 5 µg/m3 beräknas antalet för tidiga dödsfall minska med i storleksordningen 20 per år.

Hälsoriskbedömning vid sju förskolor i Umeå

Umeå universitet har använt de beräknade luftföroreningshalterna som framgår av luftkartan (se länk i högermarginalen) utanför sju förskolor i Umeå för att göra en hälsoriskbedömning som framgår av luftkartan. Den baseras på skillnader i halter av kvävedioxid och partiklar i luften utanför förskolorna. Samtliga förskolor ligger i områden som klarar de regionala miljömålen och där luftkvaliteten har stor marginal till att bryta miljökvalitetsnormer.

Forskarna sammanfattar resultatet:

  • Resultatet visar att man vid förskolan med den högsta halten kan förvänta sig astmasymtom hos cirka ett barn mer per grupp, jämfört med förskolan som har den lägsta halten.
  • Luftföroreningar är en hälsorisk för alla, även om barn anses vara mer känsliga.
  • Förskolorna ligger i områden med relativt låga nivåer av luftföroreningar men det bör tilläggas att det inte i dagsläget finns någon grund för att ange en nivå där luftföroreningar kan antas vara ofarliga.
  • Resultaten ska framförallt ses som ett verktyg vid samhällsplanering då risken för enskilda individer är liten.
  • Alla förbättringar som Umeå kommun kan göra för att förbättra luftkvaliteten är bra. Ett viktigt steg när det gäller förskolor och skolor är att planera så att trafiken runt skolorna blir så liten som möjligt.
  • Det är viktigt att påpeka att luftföroreningar bara är en av många faktorer som kan leda till luftvägsbesvär och sjukdom hos barn. Ärftlighet för allergisk sjukdom, luftvägsinfektioner och inomhusmiljö är andra exempel på riskfaktorer.

Kontaktpersoner

Helena Hallgren

Joakim Linder

Annika Söderlund

Sidan publicerades