Anslutning mot yttertak

Det är viktigt att kontrollera de avskiljande väggarnas anslutning mot undersidan av yttertaket. I normala fall utgörs undersidan av yttertaket av ett kondensskydd i form av en träfiberboard (exempelvis masonit), plastduk eller råspont. Ovanför kondensskyddet finns det strö-/bärläkt och därefter taktäckningen, vanligtvis betongtakpannor eller korrugerad plåt.

Om kondensskyddet utgörs av masonit eller en plastduk är det vanligt att det finns stora brister i den brandavskiljande förmågan mellan radhusvindarna. Det beror på att när masoniten eller plasten blir utsatt för brand bågnar den och tappar sin form eller snabbt brinner igenom. Detta leder till att det bildas en glipa mellan bärläkten där brandgaser och sticklågor kan ta sig igenom till intilliggande vindsutrymme och sprida branden vidare.

Illustration som visar bärläkt, kondensskydd och brandavskiljande vägg

Bilden visar hur en glipa kan uppstå mellan den avskiljande väggen och yttertaket om väggen är ansluten till exempelvis masonit eller plastduk. /Malmgren, 1997.

Exempel på åtgärder för masonit eller plast

Över kondensskyddet

Den bästa lösningen är att de brandcellsavskiljande väggarna förlängs till att bryta igenom yttertaket mellan radhusen. Ett alternativ kan vara att montera stenullsskivor mellan bärläkten som sluter tätt mot taktäckningens, plåten eller takpannornas, undersida. Då är det mycket viktigt att anslutningen blir tät och utförs på ett fackmannamässigt sätt. Tänk också på att stenullsskivorna kan behöva skyddas mot fukt med en underlagspapp eller liknande.

Stenullsskiva mellan bärläkten under plåttak

En 30 cm lång hård stenullsskiva monteras mellan bärläkten över den avskiljande väggen, hela vägen upp över nock. Foto: Magnus Öhman

Mjuk stenullsskiva ovanpå hård stenullsskiva för att fylla utrymmet mellan plåttaket

Därefter monteras en 30 cm lång mjukare stenullsskiva ovanpå för att fylla utrymmet mellan plåttaket och den hårdare stenullsskivan. Foto: Magnus Öhman

Under kondensskyddet

Det kan också finnas otätheter i anslutningen om kondensskyddet är lagd omlott ovanpå takstolarna vilket är vanligt om det utgörs av masonit eller plywood. Då bildas det triangelformade otätheter längs med hela takfallet som måste tätas med tätningsmassa i minst samma brandklass som väggen. Det är mycket viktigt att tätningsmassan är avsedd för ändamålet och tål direkt flampåverkan.

Exempel på åtgärd för råspont och plywood

Om kondensskyddet utgörs av råspont eller plywood är den brandavskiljande förmågan i regel bättre, men den behöver ändå kontrolleras noggrant. Det ska i det normala fallet också finnas en 60 cm bred gippsskiva i undersidan av yttertaket som löper från takfot till takfot för att fördröja en genombränning mellan den avskiljande väggen och råsponten.

Under kondensskyddet

Det kan också finnas otätheter i anslutningen om kondensskyddet är lagd omlott ovanpå takstolarna vilket är vanligt om det utgörs av masonit eller plywood. Då bildas det triangelformade otätheter längs med hela takfallet som måste tätas med tätningsmassa i minst samma brandklass som väggen. Det är mycket viktigt att tätningsmassan är avsedd för ändamålet och tål direkt flampåverkan.

Gips på undersida råspont som tändskyddande beklädnad, minst 60 cm ut från den avskiljande väggen. Tätat med brandklassad tätningsmassa i skarvar mellan gipsskivor, avskiljande vägg och råspont.

Gips på undersida råspont som tändskyddande beklädnad, minst 60 cm ut från den avskiljande väggen. Tätat med brandklassad tätningsmassa i skarvar mellan gipsskivor, avskiljande vägg och råspont.

Hål, skador och genomföringar i råsponten eller plywood

Gällande råspont som kondensskydd är det även viktigt att kontrollera att att hål, skador och genomföringar genom råsponten är utförda täta, se förslag på åtgärder under hål och skador i vägg. Det är även viktigt att kontrollera att det är tätt uppe vid nock.

Hål och skador i vägg

Sidan publicerades