Servitut – rättigheter och gemensamma anläggningar

Förnyelselagen – den inskrivning som inte förnyas förfaller

Många äldre inskrivningar av rättigheter är inaktuella eller felaktiga. Preklusionslagen, den så kallade förnyelselagen, innebär därför att inskrivningar som har beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort från fastighetsregistret. Har du fortfarande nytta av rättigheten? Då ska du anmäla om förnyelse innan utgången av 2018. Detta gäller enbart avtalsrättigheter så som nyttjanderätter och dylikt.

Du kan läs mer om förnyelselagen på Lantmäteriets hemsida.

Servitut

Ett servitut ger en fastighetsägare rätt att utnyttja en annans fastighet på ett visst sätt. Servitutet kan till exempel ge en rätt att nyttja en brunn på någon annans fastighet eller använda en utfartsväg som går över grannens mark.

Det finns två former av servitut – officialservitut och avtalsservitut.

Officialservitut

Ett officialservitut bildas i en lantmäteriförrättning, ofta i samband med en annan lantmäteriåtgärd så som avstyckning, men kan även bildas som fristående åtgärd.

Vill du bilda eller ändra ett officialservitut, ska du ansöka om åtgärden fastighetsreglering. Vill du veta om din fastighet har något servitut eller har du andra funderingar kring ansökan går det bra att kontakta oss.

Avtalsservitut

Ett avtalsservitut bildas genom ett privat avtal mellan berörda parter. Dessa avtal kan se olika ut beroende på upplåtelsens art. Här finns en exempelmall där du ser vad ett avtalsservitut minst ska innehålla.

Ett avtalsservitut måste skrivas in i fastighetsregistret för att inte riskera att upphöra vid överlåtelse av fastigheterna. Detta sköter Inskrivningsmyndigheten som är en del av Lantmäteriet.

Gemensamhetsanläggning

När flera fastigheter är beroende av gemensamma anläggningar, så som en väg, ett garage eller ledningar, kräver detta samordning i någon form. Syftet med att skapa en gemensamhetsanläggning är att reglera denna samverkan.

Ansökan

En gemensamhetsanläggning bildas i en lantmäteriförrättning där ett anläggningsbeslut fattas. I anläggningsbeslutet anges bland annat vad som ingår i anläggningen och vilka fastigheter som deltar.

Vill ni bilda en gemensamhetsanläggning ska ni ansöka om lantmäteriförrättning och ange anläggningsåtgärd på ansökan. Ta gärna kontakt med oss för att få hjälp med er ansökan.

Har ni en gemensamhetsanläggning och vill veta vad denna innefattar eller har ni andra relaterade frågor, kontakta oss.

En rättighet och en skyldighet

Att en fastighet deltar i en gemensamhetsanläggning innebär att fastighetsägaren har rätt att nyttja anläggningen. Men det innebär även en skyldighet för fastighetsägaren att bidra till kostnaderna för anläggningens drift och underhåll.

Fördelningen av anläggningens utförande- och driftskostnader bestäms i ett anläggningsbeslut efter så kallade andelstal. Andelstalen anger alltså hur mycket din fastighet ska betala i förhållande till de andra delägarna.

Samfällighetsförening

En gemensamhetsanläggning förvaltas ofta av en samfällighetsförening. Samfällighetsföreningen bildas ofta i förrättningen då gemensamhetsanläggningen bildas. Om detta inte är fallet kan vi på lantmäterimyndigheten bilda en samfällighetsförening tillsammans med delägarna i efterhand. Samfälligheten är en juridisk person och kan bland annat ingå avtal med till exempel Vakin.

Ledningsrätt

Ledningsrätt bildas för allmänna ledningar. En ledningsrätt är likt ett servitut och ger ledningshavaren rätt att ha ledningarna på annans mark.

Ledningsrätt bildas i en lantmäteriförrättning där ett ledningsbeslut upprättas. I ledningsbeslutet anges bland annat ledningsrättens ändamål och dess utbredning på marken.