Ditt val gör skillnad!

Nu är det allvar. Igen. Smittspridning av covid-19 är stor i Västerbotten, just nu den största i landet, och det ser inte ut att vända, meddelar Region Västerbotten. Det innebär konsekvenser för oss alla, för sjukvården och för hela samhället. Du och alla andra MÅSTE lyssna och följa råd och restriktioner! Nu. Läs mer på 1177.se eller här på kommunens webbplats.

Ditt val gör skillnad!

Nu är det allvar. Igen. Smittspridning av covid-19 är stor i Västerbotten, just nu den största i landet, och det ser inte ut att vända, meddelar Region Västerbotten. Det innebär konsekvenser för oss alla, för sjukvården och för hela samhället. Du och alla andra MÅSTE lyssna och följa råd och restriktioner! Nu. Läs mer på 1177.se eller här på kommunens webbplats.

Stäng

Berghem och Fridhem

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Berghem och Fridhem.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Berghem och Fridhem

Umeås närmaste

På Berghem och Fridhem har du nära till det mesta. Beläget mellan Umeås två centrumpunkter; city och universitets- och sjukhusområdet, har Berghem och Fridhem kallats för Umeås närmaste bostadsområde. Det är också en av Umeås äldsta stadsdelar. På Gammlia och Stadsliden i närheten finns ett brett utbud av kulturrika miljöer och friluftsområden för alla årstider.

Här finns Umeås äldsta villaområde

Startskottet för Berghems utbyggnad kopplas till utbyggnad av Stornorrfors kraftstation och behovet av bostäder till de så kallade vattenrallarna. Berghem började byggas ut med både småhus och flerfamiljshus under 50-talet. Ytterligare etapper tillkom i samband med universitetets etablering. Bland annat byggdes punkthusen på Axtorpsvägen som då var de första i sitt slag i Umeå och står som representant för rekordåren i svensk bostadsproduktion. Vid denna tid växer ett nytt Umeå fram med Berghem som den första moderna stadsdelen. På Fridhem återfinns Umeås äldsta villaområde med bebyggelse från 30-, 40- och 50-talet.

Tidstypiska bebyggelseideal

Berghem ligger, som namnet antyder, på berg vilket både märks topografisk med suterrängbebyggelse och på ett organiskt gatunät. Tre större gator passerar till vilka mindre ansluter. Nydalavägen, Berghemsvägen och Axtorpsvägen är bredare medan övrigt gatunät är trängre med smala trottoarer. Småhusbebyggelsen är indragen från gaturummet vilket gör att de upplevs rymliga. En stor del av bebyggelsen är av typen hus i park med hög öppen karaktär. Därtill finns lamellhus som är mer slutna kvarter med lägre bebyggelse och dessa är kanske Umeås mest tidstypiska för epoken. Under 2000-talet uppfördes grupperad punkthusbebyggelse på Rågången på Berghem. I stadsdelen finns Umeås mest besökta besöksmål Gammlia med friluftsmuseum och utställningar.

Tre landmärken

Västerbottens museum med friluftsmuseet Gammlia

Umeås största besöksmål. Ta del av länets historia, olika utställningar och exempelvis världens äldsta skida. Gammlia-området med Västerbottens museum är en populär utflyktsplats, med massor av aktiviteter.

Service längs Axtorpsvägen

I hörnet mot Fridhem finns Berghem centrum lokaliserat. Ett stadsdelscentrum med mindre livs- och spelbutik, blomaffär, restaurang, frisör och andra verksamhetslokaler. En bit bort, nära universitetet, finns ytterligare service som kvarterskrog, affär och bensinstation.

Maja Beskowskolan

Före detta Östra gymnasiet/Fridhemsskolan har helrenoverats till en modern skola med plats för två skolformer gemensamt. Här finns både högstadium och gymnasie och utbildning inom elitidrott, högskoleförberedande program samt yrkesprogram.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner på Berghem och Fridhem.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Berghem och Fridhem. Här finns två centrumbildningar längs Axtorpsvägen, en i gränsen mellan Berghem och Fridhem och en som vetter mot universitetet. Här finns viss service men ¬framförallt ligger stadsdelen nära utbud mitt mellan stadens två stadskärnor.

Grafik och statistik

Berghem- Fridhem är en del av staden som, utifrån många indikatorer liknar Umeå i genomsnitt. Här har befolkningen hög utbildningsnivå och exempelvis höga värden gällande tillit bland unga.

Tio utmärkande drag

  1. Ensamboende hushåll dominerar stort i stadsdelen. Över 70 procent bor själva.
  2. Stadsdelen har marginellt mindre andel hyresrätter än många andra stadsdelar. Närmast universitetet är det vanligare att hushållen bor i hyresrätter.
  3. Mellan Skidspåret och Nydala dominerar bostadsrätt som upplåtelseform.
  4. Den största ytan på Berghem upptas av villabebyggelse med äganderätt.
  5. Trångboddhet är inte vanligt förekommande.
  6. Barnfattigdom är mindre frekvent förekommande jämfört med stadens genomsnitt.
  7. Invånarna är välutbildade jämfört med andra stadsdelar.
  8. Hushållens disponibla inkomst motsvarar väl nivåerna för övriga Umeå stad.
  9. Befolkningen på Berghem är friska. Ohälsotalen ligger på en låg nivå med drygt 20,5 dagar per år och person.
  10. Andelen förvärvsarbetande är låg.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 41 procent av hushållen bor i hyresrätt, 38 procent i bostadsrätt, 20 procent i äganderätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Cirka 27 procent har 1 rum, jämfört med cirka 14 procent av Umeå tätort. Drygt 30 procent har 2 rum, Umeå tätort cirka 37 procent. Cirka 25 procent har 3 rum, Umeå tätort drygt 30 procent. Cirka 12 procent har 4 rum, Umeå tätort något fler. Ett par procent har 5 rum, hälften av Umeå tätort och någon procent har 6 rum eller fler.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 88 procents valdeltagande, 74 procent av unga mellan 13 och 18 år tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor och 60 procent unga känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 64 procent av hushållen har bil. 51 procent har högre utbildning i området. Boendeutgifterna uppgår till 31 procent av intäkten och 1 procent är familjer med låga inkomster medan inga känner sig trångbodda. Deltagarfrekvensen i föreningsaktiviteter är 27 procent och deltagartillfällen per deltagare och år än 14 procent mindre än medelvärdet.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Berghem framstår i enkätundersökningen av socialt kapital 2020 som en stadsdel med medelhögt socialt kapital. Detta är en ökning då Berghem i undersökningen 2006 hade lågt socialt kapital.

Index socialt kapital Berghem och Fridhem

Berghem, Fridhem 2006 Lågt 2020 Medelhögt

Svaren på 2020 års enkät visar att 87 procent på Berghem tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 83 procent att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 59 procent i området. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 81 procent av de svarande på Berghem.

39 procent av de svarande Berghemsborna i enkätundersökningen 2020 svarar att de aldrig funderar på att flytta ifrån den plats där de bor. Motsvarande andel är exempelvis 39 procent av de boende Öst på stan, 46 procent på Östteg, Ön och Alvik och 40 procent på Umedalen. På Berghem svarar 82 procent att de tycker att man i allmänhet kan lita på människor. 40 procent svarar att de utfört en tjänst åt någon granne, som till exempel ta in post eller vattna blommor, det senaste året och 32 procent att någon granne utfört en tjänst åt dem.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (OBS. Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras).

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Berghem och Fridhem som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Generellt fler gröna punkter än röda relativt jämnt fördelade över området.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Berghem och Fridhem.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 45 procent av de 62 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 32 procent bor inte i området och 23 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 42 procent av de 26 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 23 bor inte i området och 35 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Trivsamma och otrivsamma platser

I samtalen är det tydligt att Berghemsborna trivs och är mycket stolta över sin stadsdel. De största fördelarna som nämns är lugnet och att det är nära till allt; service, universitetet, jobbet, till stan och till naturen. Just närheten till naturen, t.ex. Mariehemsängarna, Nydalaområdet och Stadsliden uppskattas stort av de boende. En viktig målpunkt i stadsdelen är Pub Rött. Utöver det går många kommentarer att relatera till tillgången på service samt att området uppfattas som lugnt och tryggt. Av de som inte bor på Berghem men som ändå satt en punkt inom området har de flesta lagt en kommentar som på något vis berör närheten till natur och grönområden.

De frågor som engagerar när det gäller mindre trivsamma platser handlar framför allt om trafiken inom området. Antalet kommentarer kopplat till otrivsamma platser inom området är relativt få i jämförelse med många andra stadsdelar.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser. Av synpunkterna var 17 om tillgång till natur, 10 om tillgång till service, 9 om lugnt och tryggt, 7 om det egna hemmet och 5 om gestaltning och utemiljö. 14 synpunkter var om övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser där 11 av synpunkterna gällde trafik, 4 om mörker och otrygghet, 3 om stadslivet, 1 synpunkt om ordningsfrågor och 1 om omvandling. 3 synpunkter gällde övrigt.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

I de fysiska dialogerna lyftes önskemål som ett utvecklat lokalt centrum med utbud av service som café, restauranger, större matvarubutik, bibliotek och vårdcentral. Flera lyfte behov av idrottsmöjligheter för barn och unga. Man föreslår att Stadsliden kan utvecklas med större utegym, hundrastgård, mountainbikeslingor osv och ser möjligheter att stadsdelen utvecklas ihop med universitetet och dess avknoppningsmöjligheter. Mer varierade boendeformer efterfrågas. Vissa menar att billiga bostäder anses kunna bidra positivt till en mer blandad befolkning både socioekonomiskt och åldersmässigt. Förbättringsmöjligheter finns även kopplat till trafiksituationen, bland annat för att bättre kunna cykla genom området samt gällande linje 7 för busstrafiken.

De som svarat i den digitala dialogen pekar på vikten att värna områdets karaktär genom att tillkommande bebyggelse sker med hänsyn till omgivningen. Stadsliden/Gammliaskogen samt Mariehemsängarna nämns som stora tillgångar som man även framgent vill kunna nyttja för vardagsrekreation. Bland utvecklingsmöjligheterna nämns åtgärder för att rusta upp och förbättra gång- och cykelvägnätet samt öka tillgången på kvalitativa utemiljöer och lekplatser. Precis som för många andra områden önskas ett större utbud av service, både med avseende på butiker men också restauranger och kaféer – bland annat föreslås en tydligare centrumbildning vid ICA Berghem i form av mer omfattade bebyggelse med möjlighet till service i bottenplan.

Ungas perspektv

  • Bra platser: Unga boende på Berghem gillar närheten till grönområden, Gammlia och Stadsliden samt lekplatserna i området.
  • Dåliga platser: Unga tycker inte att platsen bakom ICA Berghem är bra. Obelysta stigar skapar en otrygg känsla.
  • Önskemål för framtiden: Unga Berghemsbor skulle vilja ha förbättrad kollektivtrafik och önskar ett utvecklat centrum med cafeer, sittplatser och mötesplatser. Man skulle även vilja att det fanns mer varierade lekplatser och fler lägenheter. Genom att bygga låga flervåningshus skulle man kunna förtäta området men samtidigt behålla en luftig känslan och då skulle man kunna skapa en trevlig och tidsenlig stadsdel.

”Först och främst bör man sträva efter att bibehålla den lugna, luftiga och gröna atmosfären som är karaktäristisk för stadsdelen”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel sticker svarande boende på Berghem- Fridhem ut jämfört med andra stadsdelar. Servicen i närheten, den speciella stämningen/andan/atmosfären och tryggheten anges av en stor andel jämfört med andra stadsdelar. Naturen, lugnet och uteplatserna/mötesplatserna i utemiljön anges av en mycket liten andel svarande jämfört med andra stadsdelar. Det egna hemmet anges däremot, som sakna-anledning, på en genomsnittlig nivå jämfört med svarande i andra stadsdelar. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

63 procent (15 procent) - Det egna hemmet

13 procent (9 procent) - Servicen i närheten (till exempel butiker)

11 procent (13 procent) - Tryggheten

8 procent (8 procent) - Den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

5 procent (3 procent) - Kulturutbudet (till exempel bibliotek, folkets hus osv.)

0 procent (16 procent) - Naturen

0 procent (15 procent) - Lugnet

0 procent (7 procent) - Grannarna

0 procent (6 procent) - Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

0 procent (2 procent) - Föreningar och grupper i området

0 procent (4 procent) - Annat

Social stadsrumsanalys för Berghem och Fridhem

Illustration 1: Rumslig analys av Berghem och Fridhem. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Rumslig analys för Berghem och Fridhem.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Äldre älskade stadsdelar som kännetecknas av en tidstypisk arkitektur som värnas och sköts av sina invånare. Bebyggelsen är naturnära, har ett lugn och påtaglig närhet till allt. Bebyggelse och gatunät följer topografin som präglar rörelser och flöden i stadsdelen. Det finns en ständig genomströmning och områdena besöks i hög utsträckning av andra än boende. Gammliaområdet, Stadsliden och universitetet är närmsta granne med stadsdelarna.

  • Minskade barriärer kan uppnås genom att utveckla gränssnitten mellan Berghem och angränsande stadsdelar.
  • Potential finns att utveckla Axtorpsvägen som centrumstråk liksom att utveckla Strombergs väg till stadsgata.
  • Potential för utveckling finns genom att stärka befintliga entréer till Stadsliden liksom att utveckla själva Stadsliden med skyltning, platser etc.
  • Kopplingar till Mariehemsängarna och Campusområdet kan också utvecklas för att uppnå ett bättre nyttjande av dessa resurser sommartid.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

På Berghem och Fridhem finns få offentliga mötesplatser och nätverket av offentliga rum upplevs som svårläst. Vissa mindre parker finns inom småhuskvarteren men dessa kan uppfattas som privata utan tydliga entréer och är svåra att känna till för någon som inte bor i närheten. I anslutning till skolområdet finns en lite större park. Stadsdelen är grön men merparten grönskan hittas på privat kvartersmark som innergårdar vid flerbostadshus samt i de relativt stora småhusområdena. Stadslidens skogar är en av de viktigaste platserna för umebornas rekreation. Den används flitigt av både de som bor alldeles intill och de som bor lite längre ifrån därför blir det viktigt att utveckla entréer till området men också stigar in i och genom området. Sjukhusområdet, Hamrinsberget, Fridhem och Stadsliden är några av de få platser som kan erbjuda utsikt över staden. Ett mål är att tillgängliggöra och binda samman utsiktspunkterna längs ett stråk. Från Berghem är det nära till både Mariehemsängarna och Campusängarna. En mer formell park med tydligare användning anges saknas i området, medan det finns mer oprogrammerade, nästan semiprivata, ytor. Sandbäcken är dock en resurs både ur ett park- och dagvattenperspektiv.

På Berghem finns viss service att tillgå, som kvarlevor av tidigare centrumbildning utspridda längs med Axtorpsvägen, och skapar inte ett sammanhängande stråk. ICA Berghem har nytta av universitet med dess kundunderlag och utgör i praktiken den viktigaste centrumfunktionen. Här finns också restaurang Rött, en mycket omtyckt mötesplats.

Berghem i mötet med universitetet. Vy över Berghem från Stadsliden med utblick mot älven och universitetet. Det är viktigt att fortsätta utveckla gränssnitten mellan Berghem och angränsande stadsdelar, eftersom Strombergs väg och Blå vägen utgör mycket tydliga barriärer. För att främja rörelser genom stadsdelen, från exempelvis Nydala höjd och Liljansberget, kan kopplingen till Stadslidens entréer (utöver Gammlia) förtydligas – befintliga besöksanledningar kan utvecklas liksom stråken. Potentialer finns för ytterligare trygghetsskapande åtgärder i parken mellan Maja Beskowsskolan och Hamrinsberget. En del av parken upplevs outnyttjad och upplevs vara utan större kvaliteter i dagsläget. Platsen är i övrigt identifierad som en av de otryggare platserna i stadsdelen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Tack vare närhet till universitetet finns flöden av människor över stora delar av dygnet vilket bidrar till trygghet. De största flödena koncentreras till utkanten av Berghem medan de inre flödena är små. Gatustrukturen i småhuskvarter med böljande gator utan framstående hierarki gör att området kan upplevas som svårorienterat – vilket inte stärker nyttjandet av befintliga entréer mot Stadsliden. För passerande till och från Öst på stan kan parken vid Maja Beskowskolan upplevas som en otrygg plats. Rörelser och flöden i Berghem styrs till stor del av områdets topografi. Något som på kartan framstår som närmsta vägen innebär också relativt stor höjdskillnad som blir mer fysiskt krävande exempelvis för cyklister. Flöden leds på grund av detta i utkanten av stadsdelen istället för igenom stadsdelen. Samtliga kopplingar, både den från Mariehemsängarna och via Maja Beskow, är viktiga och behöver vara trygga för gång- och cykel dygnet runt och behöver hanteras utifrån båda perspektiv.

Stadsdelen har mycket höga andelar hållbart resande trots att det är en av de stadsdelar med störst avsaknad av nära tillgång till huvudvägnät för gång- och cykel. I väst utgör Blå vägen en tydlig barriär, med såväl bred sektion som höga hastigheter och höga trafikflöden. Passagerna från och till Öst på stan är få och alla är planskilda genom viadukter, men för den närmsta delen av Haga är passager signalstyrda.

Universitetet är en viktig destination med stor dagbefolkning och som skiljs åt från stadsdelen av Strombergs väg, som även den karaktäriseras av en bred väg med betydande impedimentytor på vardera sida. Parkeringar på vardera sida ökar det fysiska avståndet och barriäreffekten ytterligare. Passager styrs till en viadukt och ett antal markerade övergångsställen, men dessa uppfyller inte allas krav på genhet, vilket tar sig uttryck i egna genvägar bland annat från ICA Berghem över Strombergs väg. Stadsdelen besöks I hög grad av människor som bor på andra platser I Umeå och många har anledningar att passera. Stadsliden är Umeås centralaste tätortsnära rekreationsområde och här finns även ett av Umeås största besöksmål I Gammliaområdet.

Kulturell närvaro

I Gammliaområdet ligger Västerbottens museum som har ansvar för länets kulturhistoria. Museets uppgifter är att bevara, vårda och levandegöra kulturarvet för nutida och kommande generationer. Museet arbetar med att hålla kunskapen tillgänglig för alla genom arkiv, samlingar, publikationer, utställningar, programverksamhet, rådgivning, visningar och information.

Pågående transformation

Nyare tillskott i området är till exempel Seniorlägenheter efter Axtorpsvägen. Nybygget har tillfört ytterligare variation och bidragit till en mångfald av boendelösningar i närområdet. Nydalavägen kompletteras med gång- och cykelbana vilket förbättrar koppling mellan Marieområdet, Berghem och centrum. Stark utveckling sker i angränsande stadsdelar.

Fortsättningskurs: Berghem och Fridhem

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Berghem och Fridhem.

Stadsliden och Gammlia

Under åren efter stadsbranden byggdes staden upp grönare och luftigare än tidigare, då folkhälsoaspekten var ny för tiden. Staden lät området kring Stadsliden upplåtas i syfte att uppmuntra folkhälsa och friluftsliv, samt värna den västerbottniska hembygdskulturen. Området kom att kallas Gammlia eftersom det låg i soligt lidläge och rymde en bevarad gammal miljö. 1939 flyttade Västerbottens museum till platsen. Staden förvärvade år 1917 jordbruksmarken och en stadsträdgård anlades. Omgivande mark planerades för villabebyggelse 1932. Fridhem med dess bebyggelse från 30-, 40- och 50-tal är Umeås äldsta villaområde. Inför Berghems uppbyggnad hölls 1948 en ambitiös arkitekttävling där det vinnande förslaget präglades av småhuskvarter och flerfamiljshus intill en central park. Endast delar, närmast Gammlia, förverkligades i anslutning till tävlingen – större utbyggnad behövdes inte för tillfället. När Vattenfall på femtiotalet beslöt att uppföra Stornorrfors kraftstation uppstod en expansiv fas. Arbetarna behövde någonstans att bo och lösningen blev en utvidgning av planområdet i omgångar på Berghem med omfattande bebyggelse av såväl småhus som flerfamiljshus.

Universitet kommer till staden

När universitetet kom till staden uppstod ett akut behov av mark för uppförandet av Norra paviljongen och lösningen blev att ta en del av parkmarken i södra stadsdelen i anspråk med motiveringen att det rörde sig om tillfällig användning. Detta visar på hur angelägen universitetets etablering ansågs vara för stadens utveckling. I samband med att universitetet etablerades under sextiotalet fick området ett tillskott av högre punkthus, de första av sitt slag i Umeå, och som kan representera början av rekordåren i svensk bostadsproduktion. Ett nytt Umeå växer så fram med Berghem som första moderna stadsdel. Under 2000-talet uppfördes det på Berghem bland annat grupperad punkthusbebyggelse på Rågången.

Genom stadsdelen passerar tre större gator till vilka resterade gator och ringvägar ansluter sig; Nydalavägen, Berghemsvägen och Axtorpsvägen. Dessa är bredare, medan majoriteten av det övriga gatunätet är trängre med smala trottoarer. I småhusområdena är bebyggelsen indragen från gaturummet vilket gör att de upplevs som rymliga. Delar av området, högst uppe i backen, förkroppsligar uttrycket ”hus i park” med dess glest utplacerade, höga punkthus med öppen struktur och gröna ytor emellan. Lamellhusen nedanför dessa är mer slutna kvarter med lägre bebyggelse. Byggnaderna är Umeås kanske mest tidstypiska för epoken.

Berghem ligger, som namnet antyder, på berg och det märks både topografiskt med bebyggelse i suterräng, och på det mer eller mindre organiska gatunätet. Även Fridhem ligger i sluttning. Med sitt läge intill Stadsliden, Gammlia och Mariehemsängarna har stadsdelen tillgång till ett brett utbud av aktiviteter. Stadsliden är ett av Umeås viktigaste och mest välbesökta närrekreationsområde i egenskap av stadsdelsskog central för umebornas rekreation. Här finns utmärkta möjligheter att både aktivera sig och koppla av tack vare motionsspåret, stigarna, den vilda naturen och de lugna platserna. Dess höga kvaliteter lockar besök över längre avstånd än många andra grönområden i Umeå. Värden som nämns är en omslutande grön miljö, promenadmöjligheter, en variation av olika gröna rum, för att nämna några. Från Stadsliden löper ett grönt stråk med sammanhängande ytor som utgör en koppling till Hamrinsberget. Den omfattande småhusbebyggelsen gör att en stor del av grönskan i stadsdelen återfinns inom kvarteren på privat tomtmark. Tillgängliga gröna ytor på kvartersmark mellan punkthus och lamellhus är också inslag som ger intrycket av en grön och luftig stadsdel. Avskilda platser saknas delvis och de gemensamma gröna mötesplatserna kan med fördel utvecklas.

Berghem har ett eget stadsdelscentrum, lokaliserat i dess sydvästra hörn mot Fridhem. Här huserar en mindre livs- och spelbutik, restaurang, frisör tillsammans med andra verksamhetslokaler. Mot universitetet längs Axtorpsvägen finns en blandning av funktioner; trafikskola, pizzeria, blomsterhandlare, kvarterskrog, livsmedelsbutik och bensinstation. I den samhälleliga servicen ingår bland annat förskoleverksamhet, grundskola och även gymnasieskola. Vidare finns här språkintroduktionsutbildning, äldreboende, föreningsverksamhet och Västerbottens länsmuseum.

Kollektivtrafiklinje 2 och 7 passerar genom området på Nydalavägen och Axtorpsvägen, men närheten till Universitetet gör att invånarna har tillgång lokaltrafik som tangerar stadsdelen med god turtäthet genom linjerna 1, 12, 17 och 20. Vid långväga resa finns anslutningar närmare NUS, med både den regionala busstrafiken och Umeå Östras resecenter på cirka fem minuters cykelavstånd. Umeå centrum ligger drygt två kilometer från stadsdelsområdet och tack vare närheten väljer många av de boende cykeln. Sammantaget uppvisar Berghemsområdet en för Umeå osedvanligt hög andel hållbara resor. Eftersom såväl verksamheter som kollektivtrafikstråk och större gång- och cykelvägar är lokaliserade i närheten av varandra påverkar dessa i stor utsträckning rörelsemönstret, flödena och mötesplatserna i delområdet. Utpräglade offentliga målpunkter är bland annat Stadsliden, sporthall, innebandyhall samt fotbollsplaner och utanför själva området även universiteteten.

Sidan publicerades